Hur många kom in på högskolan
Forskning och utveckling i Sverige. Statistiken belyser ekonomiska och personella satsningar på forskning och utveckling (FoU). Den ger en översiktlig bild av FoU-verksamheten i Sverige, hur den fördelar sig mellan olika sektorer och regionalt. Forskare, Forskning och utveckling, Investeringar, Utgifter. Varje år rapporteras cirka fall av plötsligt hjärtstopp, men över tid har allt fler liv kunnat räddas. Förändringen hade inte varit möjlig utan det systematiska arbetet på och utanför sjukhus, i samverkan med forskare och den rika folkrörelse som gjort att Sverige sticker ut i internationella jämförelser.
Fler antagna till höstens högskoleutbildningar
En av nyckelpersonerna för det arbetet är Johan Herlitz, hjärtläkaren som blev Sveriges första professor i prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås. När ett hjärta stannar räknas varje sekund och för att rädda liv behöver hjälpen finnas nära. Det räcker inte att hjälpen bara finns på det närmaste sjukhuset, eller kommer med en larmad ambulans. Varje förbipasserande kan rädda ett liv genom att ge hjärt-lungräddning eller använda en hjärtstartare.
I Sverige är det många, ungefär fem miljoner, som har lärt sig hur; genom en utbildning på skolan, arbetsplatsen eller via någon förening. I ungefär 8 fall av 10 ingriper en privatperson och ger HLR, i väntan på att ambulansen kommer. Då reste sig en amerikan upp och frågade mig: 'Vad är det för religion ni har i Sverige som kan ge så här fina siffror? Johan Herlitz är en central person för arbetet med hjärtstopp i Sverige.
Han började sin karriär på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och var med i starten av det som så småningom blev en folkrörelse och ett internationellt välrenommerat arbete med hjärtstopp. Han har forskat kring kardiovaskulära sjukdomar sedan , handlett drygt 35 doktorander och är medförfattare till cirka vetenskapliga publikationer som genererat mer än 60 citeringar. För tio år sedan blev han Sveriges första professor i prehospital akutsjukvård, när Högskolan i Borås inrättade den unika professuren för tio år sedan.
En av grundbultarna i arbetet med hjärtstopp i Sverige är Hjärt-lungräddningsregistret, eller HLR-registret som det ofta kallas. Det är ett svenskt kvalitetsregister som funnits sedan , då man började registrera hjärtstopp som skedde utanför sjukhus. Johan Herlitz var med under de tidiga åren då registret byggdes upp. Han såg som sin mission att skapa en folkrörelse, och ville att det skulle vara lika självklart att kunna hjärt-lungräddning som att kunna simma, berättar Johan Herlitz.
Till HLR-registret rapporteras en mängd data kring alla plötsliga hjärtstopp som sker på eller utanför sjukhus. Vid ett hjärtstopp gäller det att snabbt få igång hjärtat igen. För varje minut som går utan behandling sjunker överlevnadsgraden med 10 procent, och därför gäller det att kapa sekunder i alla led. Därför rapporterar man hur lång tid det tar från det att hjärtstoppet inträffade tills det att patienten föll ihop, till dess att ett vittne ringde ambulans.
Hur lång tid innan någon påbörjade HLR, innan ambulansen var framme, innan defibrillering. Tidsaspekterna är alltså kvalitetsindikatorer, extremt centrala för chansen att överleva. Men rapporteringen stannar inte där, utan anger även exempelvis vilka behandlingar som givits och orsakerna bakom hjärtstoppet. Det är den centrala frågan. Och, märk väl, kanske lika viktigt är: till vilket liv räddar vi de här patienterna?
En viktig länk som registret kartlägger handlar om hur patienten mår tre månader efter sitt hjärtstopp, säger Johan Herlitz. I sin roll som registerhållare har han haft stort ansvar för registrets utformning, rapportering och finansiering.
Sedan några år tillbaka arbetar han som biträdande registerhållare, är professor emeritus med en deltidstjänst på Högskolan i Borås, och forskar och samverkar alltjämt, nationellt och internationellt. Det finns många exempel på hur data från HLR-registret använts och används för att utveckla kvaliteten i vården. Solveig Aune arbetar som regionutvecklare vid Västra Götalandsregionen och är koordinator för den del av HLR-registret som rör hjärtstopp på sjukhus.
Nu kommer antagningsbeskeden – svar på de vanligaste frågorna
Hon minns hur personal på Sahlgrenska i början av talet, lite skämtsamt sa att det var sämre att få hjärtstopp på vissa delar av sjukhuset än ute på stan. Några år senare köptes ytterligare hjärtstartare in. De här målen är något att jobba mot, det är handgripligt och något att trycka på. Det gör att man tänker till var man placerar utrustning och att man trimmar laget, säger Solveig Aune. Johan Herlitz berättar om ett annat exempel från Stockholm, där sjukvården på talet hade mycket dåliga överlevnadsdata — det var stor skillnad mot exempelvis Göteborg.
Då tog sjukvården officiellt ut statistik och lyfte frågan till de folkvalda. Och precis så blev det, säger Johan Herlitz. Han nämner också HLR-registrets roll för att motivera folkrörelsen. På talet visade data från ett lokalt register i Västra Götaland att så mycket som ungefär var fjärde patient hade tecken på en ordentlig hjärnskada. Siffrorna var inte helt annorlunda även i början på talet, när det nationella registret startade.
Idag är den siffran nere på under fem procent, vilket framför allt beror på det tidiga livräddaringripandet, att vittnen startar HLR. Alla instruktörer ute i samhället behöver ju höra att den här folkrörelsen som de är en del av, den resulterar i något vettigt — nämligen att fler människor räddas till livet och att de ofta räddas till ett ganska bra liv. Det tror jag är registrets viktigaste insats, säger Johan Herlitz. Data ur HLR-registret är en viktig bas i deras utbildningsmaterial.