Utbildning utbildning hur
Ingmar bjuder på ett gäng praktiska tips om hur man kan göra sitt val utifrån tre olika perspektiv: utåt, inåt och framåt. Programledare för Utbildningspodden är Martina Lindgren och Johanna Lyngarth. Podcasten produceras av Gustav Nord på Flip-Flop Interactive.
Utgivare är Nackademin, ett utbildningsföretag som bland annat bedriver. Här är skillnaden från gymnasiet ganska stor. Studier på universitet och högskolor innebär mer frihet under ansvar och en hel del självstudier. På högskolor och universitet kan du studera fristående kurser eller hela utbildningsprogram. Du kan också utforma din egen utbildning. Du kan läsa på heltid, halvfart eller kvartsfart, i klassrum eller på distans.
Möjligheterna är många! En akademisk examen öppnar upp för många karriärmöjligheter. För att få studera på avancerad nivå krävs att du har läst en utbildning på grundnivå och för att få studera på forskarnivå krävs även att du har läst en utbildning på avancerad nivå. Högskolor erbjuder i regel två utbildningsnivåer: grundnivå och avancerad nivå. Skillnaden mellan universitet och högskolor är att det bara är universitet som erbjuder utbildning på forskarnivå.
Det finns sätt för högskolor att kringgå regeln om vem som får utfärda examen på forskarnivå. Om skolan har väldigt goda förutsättningar inom ett visst område kan de ansöka om att få erbjuda sina studenter studier på forskarnivå. Det är stora beslut som tas. Riksdagen beslutar vilka högskolor som ska finnas och regeringen beslutar om en högskola ska få rätt att kalla sig universitet istället. Tänk på att detta oftast inte betyder så mycket för dig som individ eller för arbetsgivare.
Efter en utbildning på avancerad nivå är du fri att söka doktorstjänster var som helst. Du har alltså inte förtur om du redan har en examen från samma universitetet där där söker en doktorandtjänst.
Vill du börja plugga?
Alla utbildningar på universitet och högskolor är uppbyggda på kurser. En kurs är oftast mellan 5—20 veckor lång och djupdyker i ett enda ämne. Om du läser ett program på ett universitet eller högskola läser du flera kurser som har plockats ihop till det programmet. En student på sjuksköterskeprogrammet läser till exempel kursen Omvårdnad som profession och ämne i fem veckor och sedan Anatomi och fysiologi i tio veckor, och så fortsätter det under de tre år som det tar att bli sjuksköterska.
Varje kurs avslutas med ett prov eller tentamen som det kallas på universitet och högskolor för att se till att du har lärt dig det du förväntas lära dig. Ett program har förutbestämda kurser och ger dig en examen i ditt huvudämne. Det finns möjligheter att skräddarsy sin egen akademiska utbildning genom att läsa enskilda kurser som du väljer själv. Du får då en generell examen utan att ha läst på ett specifikt program.
Längden på universitets- och högskoleutbildningar anges i högskolepoäng hp. Om du pluggar på heltid under ett år 40 veckor får du 60 högskolepoäng. En termins studier är alltså 30 högskolepoäng. En kandidatexamen får du efter tre års heltidsstudier, vilket ger dig högskolepoäng. De flesta utbildningar på universitet och högskolor kräver att du läser på heltid, eller helfart som det också kallas.
Heltidsstudier motsvarar cirka 40 timmar i veckan, det vill säga en vanlig arbetsvecka. En stor del av dina studier är så kallade självstudier, alltså att du pluggar själv utanför skolan. Det är vanligt att utbildningar på universitet och högskolor består av två till tre föreläsningar i veckan. Resten av tiden förväntas du plugga på egen hand.
Guide: Så ansöker du till en utbildning
Inför varje kurs får du en litteraturlista, det är ofta den man läser från under den föreläsningsfria tiden. Det innebär att du får färre högskolepoäng per termin än du skulle fått om du studerar på heltid. Självklart förväntas du läsa mindre på egen hand också. Detta upplägg är populärt bland de som vill jobba och plugga på samma gång. För att komma in på ett universitet eller en högskola krävs att du har vissa förkunskaper.
Detta kallas för behörighetskrav. Alla universitets- och högskoleutbildningar kräver något som kallas för grundläggande behörighet. Utöver det krävs det många gånger ytterligare förkunskaper, de kallas för särskild behörighet. För att läsa på ett universitet eller en högskola behöver du ha grundläggande behörighet.