Hur många dog spanska sjukan
Medelåldern för de som dog i spanska sjukan var hög, 28 år.
Spanska sjukan – värsta farsoten sedan Digerdöden
Det har spekulerats mycket i varför sjukdomen hade en åldersmässigt W-insjuknande (barn, unga vuxna samt gamla). En möjlighet är att medelålders och yngre äldre i viss mån exponerats för den föregående svåra epidemin , men att personer under 28 år inte fått något. Drabbade av Spanska sjukan, Fort Riley, Kansas, För hundra år sedan, under första världskriget, svepte spanska sjukan över världen. Det var en influensa, orsakad av ett virus, som utvecklades till vad som troligtvis var den dödligaste pandemin i mänsklig historia.
Den brittiska vetenskapsjournalisten och författaren, Laura Spinney, som har skrivit boken Pale Rider om spanska sjukan, menar att vi kan dra flera paralleller till dagens coronapandemi. En av tre i världen smittades och inte minst tog års pandemi många liv. Mellan 50 och miljoner människor dog, viket motsvarade 2,5 procent av världens befolkning. I Sverige dog uppskattningsvis 40 personer. Spanska sjukan drabbade världen i tre vågor.
Den första inleddes i mars Den andra — som blev den absolut dödligaste — pågick från augusti till december samma år. Allra flest dog under 13 veckor mellan september och december det året. Den sista vågen kom sedan i början av Spanska sjukan slog alltså till mitt under första världskriget. Viruset, som spreds via hostningar och nysningar, så kallad droppsmitta, spreds snabbt vidare med människor som förflyttades från ett land eller en kontinent till en annan, framför allt på grund av kriget eller via post- och fraktfartyg och järnvägar.
Det fick snabbt fäste i trångbodda miljöer, där många människor bodde tätt tillsammans på liten yta, såsom i favelas eller skyttegravar.
Du har kommit till Tidningen Global´s arkiv med äldre artiklar.
Man vet inte med säkerhet var det första fallet inträffade. Men det är känt att ett av de allra första fallen upptäcktes i USA och därifrån spred smittan sig snabbt vidare. Men eftersom det var krig censurerades information om viruset för att inte bidra till att sänka stridsmoralen. När virussmittan väl kommit till Spanien, som var neutralt under kriget, och rapporterade om den, fick även andra länder kännedom om en ny snabbt spridande sjukdom.
Så efter att den funnits ett par månader i USA och några veckor i Frankrike började fransmän, britter och amerikaner att kalla den för spanska sjukan. Då hade två tredjedelar av Madridborna insjuknat. Vid tiden för spanska sjukan arbetade de flesta läkare i västvärlden för egen räkning, eller sponsrades av välgörenhetsorganisationer eller religiösa institutioner. Det innebar att endast de som kunde betala eller hade turen och fick tillgång till de begränsade välgörenhetsprogrammen kunde få vård.
Men även vården i sig var mycket begränsad. Läkarna hade inga pålitliga diagnostiska tester, inga effektiva vaccin, inga antivirala läkemedel och ingen antibiotika, som kunde underlätta lidandet och påskynda tillfrisknandet för de drabbade. Men det som framför allt skapade ojämlikhet i tillgången till vård var, enligt Spinney, att folkhälsopolitiken, liksom invandringspolitiken, på den här tiden färgades av eugenik, det vill säga rasbiologi.
Den privilegierade eliten tittade ner på arbetare och fattiga och klassificerade dem som underlägsna och mer mottagliga för sjukdomar. Folkhälsan gick i princip ut på att eliten skulle skyddas från de sjukdomar som de fattiga bar på. Det gjordes inga kopplingar mellan fattigdomen och levnadsvillkoren i den miljön som många i arbetarklassen växte upp i och de sjukdomar de fick. Synen var att det var nedärvt eller att de som drabbades fick skylla sig själva för att de inte skaffade sig bättre förutsättningar för ett friskare liv.
De flesta historiker är enade kring att pandemin påskyndade slutet av första världskriget, eftersom båda sidor förlorade så många soldater, särskilt under de sista månaderna innan freden slöts. Även om alla kan få influensan, så är de som bor trångt särskilt utsatta. Undernäring, överarbete och underliggande förhållanden påverkar en persons immunsystem. Har man dessutom inte tillgång till god sjukvård, blir man än mer mottaglig.
Det här gäller likväl i dag som det gjorde för hundra år sedan, skriver Spinney. Hon menar att mycket förändrades efter spanska sjukan. En av de mest djuptgående revolutionerna ägde rum inom folkhälsoområdet. Den största lärdomen som hälsomyndigheterna tog med sig från katastrofåren kring års pandemin var att det inte längre var rimligt att skylla på enskilda individer för att fått en infektionssjukdom. Under decenniet som följde var det många regeringar som började prata om vikten av gratis hälsovård till alla och behovet av offentlig finansiering av sjukvården.
Ryssland var det första landet som inrättade ett centraliserat offentligt sjukvårdssystem, vilket finansierades via ett statligt försäkringssystem.
Tyskland, Frankrike och Storbritannien följde efter. USA tog dock en annan väg och införde arbetsgivarbaserade försäkringssystem, som började spridas från talet och framåt. Alla dessa länder vidtog, enligt Spinney, åtgärder för att konsolidera sjukvården och utöka tillgången till den under influensaår. Länderna såg också ett behov av att samordna folkhälsan på internationell nivå, eftersom sjukdomar helt klart inte respekterade gränserna.