Varför kvinnor är hemma med barn
Idag är det fortfarande kvinnor som tar ut mer föräldraledighet, vabbar när barnen är sjuka och tjänar mindre än männen. Dessutom visar statistiken att kvinnor generellt utför en.
I Sverige deltar idag nästan lika många män och kvinnor i arbetskraften, det vill säga de arbetar eller söker arbete. Under —talet ökade först kvinnor utan barn sitt lönearbete, men i och med talets familjepolitik blev det möjligt för alla kvinnor att lönearbeta. Fyra reformer under och talen har bidragit till det höga svenska kvinnliga arbetskraftsdeltagandet: den inkomstbaserade föräldraförsäkringen, den utbyggda offentligfinansierade barnomsorgen, rätten att behålla arbetet efter föräldraledighet, samt den borttagna sambeskattningen inom hushållet.
Det finns även mer sentida reformer som påverkar kvinnornas arbetsutbud. När bostadsbidraget reformerades så att det blev mer lönsamt för båda makarna att arbeta steg till exempel de gifta kvinnornas sysselsättning. Däremot tycks maxtaxan i barnomsorgen ha mycket liten effekt på hur mycket föräldrarna arbetar, trots att reformen i genomsnitt halverade barnomsorgsavgifterna. Idag är det lättare för kvinnor att kombinera barn och arbetsliv, även för kvinnor med de högsta inkomsterna och prestigeutbildningar.
Även om mycket har hänt finns det flera skillnader mellan män och kvinnors arbetsmarknad. Kvinnor jobbar till exempel oftare inom offentlig sektor, de jobbar oftare deltid och har längre ledigheter i samband med att de blir föräldrar. Trots att kvinnor i genomsnitt har längre utbildning än männen tjänar de i genomsnitt mindre och är mer sällan chefer. Det finns fortfarande löneskillnader mellan män och kvinnor.
Vad beror det på? IFAU:s forskning visar att föräldraskapet spelar stor roll.
Forskning om kvinnor och män på arbetsmarknaden
Kvinnor och män tjänar ungefär lika mycket, är chefer i ungefär lika stor utsträckning och ungefär lika ofta sjukfrånvarande från arbetet fram till det första barnets födelse — sedan händer det något. Kvinnorna tappar i inkomst och lön , blir mer sällan chefer jämfört med män och är oftare sjukfrånvarande från arbetet. Femton år efter det första barnets födelse har inkomstskillnaden mellan pappan och mamman i genomsnitt ökat med hela 32 procentenheter.
Skillnaden i lön har ökat med 10 procentenheter. Välavlönade kvinnor tappar mer i inkomst än kvinnor som inte tjänar lika mycket. Skillnaden mellan mäns och kvinnors inkomster är som störst högst upp i inkomstfördelningen. Kvinnor som får sitt tredje barn tappar i genomsnitt inte mer i inkomst jämfört med kvinnor som har två barn.
Delmål 4: Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
Hos par i årsåldern uppskattas ungefär tre fjärdedelar av inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor kunna förklaras av att de bildat familj. Och medan pappornas chans att bli chefer fortsätter att stiga, avstannar den andel kvinnor som blir chefer vid årsåldern. Färre mammor har välavlönade jobb med höga krav på närvaro. Kvinnor tjänar också mindre på att byta jobb. En orsak till löneskillnaderna är kvinnornas lägre anknytning till arbetsmarknaden genom föräldraledighet och vård av barn.
Frånvaron leder till att mammorna kommer efter i löneutvecklingen och får lägre inkomster. Kvinnorna tappar särskilt mycket om föräldraledigheten sprids över längre tid, eller om föräldraledigheten blir sammanhängande genom att ett syskon föds innan mamman återgått till arbete efter det första barnet. Den så kallade snabbhetspremien i föräldraförsäkringen där föräldrar tjänar på att få barn med kort mellanrum bidrar troligen till att kvinnor får högre ersättning, men också till ett mindre jämställt uttag av föräldradagar.
I lesbiska föräldrapar är inkomstutvecklingen mer jämställd. Det kan bero på att tvåkönade par påverkas mer av traditionella könsnormer, samt att lesbiska par som får fler barn ofta föder varsitt barn. Men barnen är inte hela förklaringen till könslönegapet. Löneskillnaden mellan manliga och kvinnliga ekonomer och jurister tycks vid 45 års ålder till hälften bero på barn och till hälften på andra saker. Män arbetar i företag med färre anställda, i företag där högutbildade tjänar mer och där de anställda arbetar heltid i större utsträckning, men dessa skillnader visar sig ha begränsad betydelse.
Istället spelar individernas egenskaper större roll för könslönegapet och män får helt enkelt mer betalt för sina "egenskaper" än vad kvinnor får. Kvinnor vars man har varit hemma med de gemensamma barnen en längre tid har bättre löneutveckling än kvinnor som tagit ut större delen av föräldraledigheten själva. För varje ytterligare månad pappan är föräldraledig har mammor nästan 7 procent högre inkomster.
Detta samband gäller även sedan hänsyn tagits till hur länge mamman varit föräldraledig. Föräldraförsäkringens utformning påverkar kvinnors arbetskraftsdeltagande. Kvinnors uttag av betald föräldraledighet påverkas starkt av nivån i föräldrapenningen. Fördelningen av föräldraledighet är lika ojämn bland adoptivföräldrar som bland biologiska föräldrar. Det visar att normer och värderingar spelar en viktig roll för hur föräldraledigheten delas.
En annan IFAU-studie har visat att de så kallade pappamånaderna lett till att papporna tagit ut fler föräldradagar, men att det kanske inte påverkat den sammanhägande ledigheten så mycket. Pappamånaderna verkar inte ha påverkat vare sig mammornas eller pappornas löner. Kvinnor tar ut mer tillfällig föräldrapenning vab än män.