Vad är en differetierad vara
En differentierad undervisning kan tolkas som en bärande pedagogisk princip när samtliga individer deltar i en gemensam lärmiljö på egna villkor och där allas behov kan tillgodoses.
5 missuppfattningar om differentierad undervisning
En effektiv differentiering vilar på tre grundläggande pelare utifrån ett filosofiskt, ett principiellt och ett praktiskt synsätt (Tomlinson, ). Vi har ett gruppuppdrag i skolan men allt tal om individanpassningar gör att man kan förledas att tro att bara vi individualiserar mer så klarar vi fler elever. Denna tanke tolkas, upplever jag, som att vi ska individanpassa för varje elev eller så fort en elev verkar ha svårt att lära sig något eller bete sig som man bör i skolsammanhang.
Eller varför inte när föräldrar eller tex BUP kräver det? Eftersom studier visar att alla elever någon gång under sin skoltid kommer att hamna i skolsvårigheter kan individanpassningar krävas rätt ofta, kanske varje dag och i varje klass. Ibland gör man anpassningar för att eleven ska kunna göra det som läraren tänker att klassen ska göra, ibland gör man anpassningar som innebär att eleven gör något helt annat än det klassen gör.
I ett klassrum ansåg man att man hade individanpassat genom att en person sitter bredvid en elev för att eleven ska klara att ta emot undervisningen. I ett annat klassrum hade klassen läxförhör medan ett par elever vandrade runt planlöst. De hade en annan lärobok och kunde därför inte delta i läxförhöret. Istället fick läraren ha ett eget läxförhör med de två eleverna senare. Jag ser i vissa klassrum att alla elever har olika uppgifter eftersom läraren har landat i att det är enda som fungerar.
Men när en elev är klar väntar hen på läraren vilket innebär att själva lärandet sker under korta intervall. Den mesta tiden ägnas åt annat, väntande eller kanske surfande. Vad säger forskningen om individualisering? Jag kan förstås inte göra all forskning rättvisa i ett blogginlägg men jag väljer två ingångar som har hjälpt mig att resonera när jag ska planera undervisningen. Vilka effekter ger individualiserad undervisning?
Inte särskilt goda enligt Hattie. Det kan ju bero på hur det görs förstås men de effektstorlekar som Hattie har kommit fram till gör ändå att vi måste fråga oss om vi faktiskt är på rätt spår när vi individualiserar i eller bredvid undervisningen. Ser vi på goda effekter för lärandet eller handlar det om att det känns bra eller verkar vettigt? Utifrån Vintereks forskning kan man förstås tänka som jag gjorde när jag var mer färsk lärare, att varje elev i mina klasser behöver olika typer av material, metoder, nivåer och behöver få utgå från sina intressen i alla uppgifter och aktiviteter.
Dessutom en lärmiljö som inte främjar det gemensamma lärandet och en kunskapsutveckling som därmed blir bristfällig.
Hur blir det om man istället utgår från det relationella, kontextuella, perspektivet? Vad händer om jag byter ut rubriken individualisering till differentiering och tänker att en aktivitet eller uppgift ska erbjuda variation inom dessa områden? Differentiering av aktiviteter enligt de olika kategorierna ger eleverna möjlighet till delaktighet. De kan själva påverka sin lärandesituation utifrån hur dagsformen är, kunskapsområdet, intresset osv.
Nivån är inte en etikett för eleven utan en etikett för aktiviteten. Från summativ bedömning och en statisk syn på eleven till formativ bedömning och en dynamisk syn på eleven. Ibland behövs extra anpassningar och särskilt stöd. Men ju mer undervisningen kan erbjuda variation på ett sätt som möter de flestas behov desto mindre behöver vi åtgärda skolsvårigheter på individnivå. En lärare vars åk 2-klassrum jag har förmånen att besöka skrev siffran 60 och siffran 6 på tavlan.
Uppgiften var att under tio minuter komma på så många lösningar som möjligt som leder till antingen 60 eller 6. Eleverna skrev på sina whiteboardtavlor. När tiden var ute bad hon eleverna markera den lösning de var mest nöjda med bara där har vi ett flippat mindset — inte rätta fel. Läraren skrev på tavlan medan Matilda berättade. Läraren frågade hur Matilda tänkte och bad klassen komma med förslag på hur man kan tänka på fler sätt.
Aktiviteten är differentierad eftersom den tillåter olika nivåer 60 eller 6 , flera sätt att räkna metod , olika tempo och omfång. Den förstärker elevernas förståelse för tänkande kring matematik och den förstärker och tränar på fokus och koncentration, samarbete samt vikten av att leta efter det man är nöjd med. RAFT-tabellen ovan räcker ett helt år. Jag ger eleverna 15 minuter att skriva en text. De får välja vem som skriver, till vem om vad och i vilket format.
Syftet är att träna skrivande. En elev kan välja att skriva som uppfinnare till sina klasskamrater om pengar i form av en tecknad serie.
Vad är det för skillnad mellan UDL och differentierad undervisning?
En annan elev kan välja att skriva som journalist till kommunstyrelsen, en kritisk granskning av engelskan som världsspråk. Vi lägger till ämnen utifrån vilka kunskapsområden eller teman som ingår i undervisningen. En elev kan välja att skriva nya korta texter varje gång, en annan kan välja att skriva en lång text som fortsätter nästa lektion.