Vad är sinnesorgan
Sinnen är hos djur (inklusive människan) förmågan att förvandla olika slags retningar till upplevelser. Traditionellt räknar man med fem olika sinnen – syn, hörsel, känsel, lukt och smak. [1] Ibland räknas även balanssinnet in och vissa djur ytterligare ett eller flera. Lukt, smak, syn, hörsel och känsel — våra sinnen är nyckeln till hur vi uppfattar världen runt omkring oss. Men det finns fler sinnen än de fem du lärde dig i skolan.
Proprioception gör att vi vet var våra kroppsdelar är och utan balanssinnet skulle vi välta ganska snabbt. Här utforskar vi hur våra sinnen fungerar och vad som händer när de sviktar eller luras av illusioner. Hur låter färgen röd? Det kan bara en person med synestesi höra. Nu ska forskare lära sig mer om förmågan att göra ovanliga sinnliga kopplingar.
Näsans expertis är att skilja mellan bra och dåligt. Nu försöker forskarna använda luktsinnets kraft till att upptäcka något av det sämsta som finns — sjukdomar. Du kan drunkna i någons blick, eller så kan den nästan brännas.
Tema: Våra sinnen
Blicken är en genväg till människors inre värld, något forskare försöker utnyttja för att lära sig mer om exempelvis autism. Att åtgärda grå starr är ett av världens äldsta kirurgiska ingrepp. Tack vare medicinsk utveckling har det förfinats och tar i dag bara några minuter. Smärta orsakar lidande och leder till stora kostnader för samhället. I en artikel i Science presenterar forskare vid Karolinska Institutet ett nytt sensoriskt organ i huden som känner av farlig retning från omgivningen.
Tinnitus är fantomljud som kan vara mycket påfrestande och sänka livskvaliteten för den som drabbas. Effektiva behandlingsmetoder saknas men ny forskning ger hopp om framtiden. En miljard unga riskerar hörselnedsättning i framtiden om de fortsätter att lyssna på allt för hög volym i sina hörlurar. För att utveckla behandlingar behöver forskarna lösa innerörats mysterier. Läs ett fördjupningstema från KI:s tidning Medicinsk Vetenskap.
Musik kan användas som terapi, en väg till känslomässig medvetenhet eller som ett kraftfullt forskningsverktyg.
Nervsystemet och våra sinnesorgan
Möt tre forskare med olika ingångar till musikens värld. Svaret är inte bara kul att veta. Det ger också ledtrådar till mekanismerna bakom schizofreni, förklarar Konstantina Kilteni, forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet. Forskare vid Karolinska Institutet har funnit att varseblivningen av den egna kroppen till stor del bygger på att hjärnan gör gissningar baserade på sannolikhetslära. Det visar en studie som nyligen publicerades i tidskriften eLife.
Blinda är bättre på att uppfatta sina egna hjärtslag än seende, visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet och Jagiellonian University i Polen. Forskningen tyder på att blindhet leder till en ökad förmåga att förnimma signaler från kroppens inre organ. Studien har publicerats i tidskriften Journal of Experimental Psychology: General. Vilka lukter vi gillar eller ogillar avgörs främst av strukturen på den aktuella luktmolekylen.
En studie av forskare från bland annat Karolinska Institutet och University of Oxford visar att människor oavsett vilken kultur de tillhör visar upp liknande luktpreferenser. Studien publiceras i tidskriften Current Biology. Förmågan att upptäcka och reagera på lukten av möjliga hot är en förutsättning för människors och andra däggdjurs överlevnad. Ny forskning tyder på att negativa lukter förknippade med obehag processas tidigare än positiva lukter och triggar en snabb och omedveten fysisk reaktion för undvikande.
För att vi ska hålla balansen ska mycket stämma. Inneröron och ögon behöver skicka rätt signaler till hjärna och hjärnbark. Det krävs god motorik, bra känsel — särskilt i fötterna — samt en frisk hjärna. Att rubbningar kan uppstå är inte konstigt, men hur ska de botas? Det proprioceptiva systemet behövs för att vi ska känna av kroppens läge och rörelser i förhållande till omgivningen. I sin doktorsavhandling har doktoranden Haohao Wu kartlagt och undersökt nervceller i detta livsviktiga system med hjälp av de allra senaste metoderna inom genteknik.
Kontinuerlig hud-mot-hudkontakt med start direkt efter födelsen, redan innan barnet stabiliserats, kan minska dödligheten med 25 procent hos nyfödda med mycket låg födelsevikt. Det visar en studie i låg- och medelinkomstländer som koordinerats av WHO på initiativ av forskare vid Karolinska Institutet. Huden skyddar oss mot infektioner, reglerar temperaturen och hjälper oss att känna njutning. Men den är också vår antenn mot omvärlden och är tätt kopplad till psyket.
Hudläkaren och professorn Maria Bradley dissar dyra krämer och ger svar på allt från varför vi får eksem till hur vi ska prata om olika hudfärger.