Autism förening uppsala
Här så hittar du våra 46 medlemsföreningar. Klicka på den förening du söker. Är det någon uppgift som inte stämmer under respektive förening, skicka ett mejl till: om@ Afasiföreningen i Uppsala län Astma och Allergiföreningen Mellansverige Autism Uppsala län Föreningen Balans Uppsala län Blodcancerföreningen i Uppsala sjukvårdsregion.
I kombination med de uppgifter du uppger, skapar vi en profil så att vi ska kunna visa relevant innehåll just för dig. Genom att acceptera tillåter du att vi samlar och behandlar dina personuppgifter enligt beskrivningen. Autism har man hela livet, men vilka svårigheter man har förändras över tid. Precis som alla andra utvecklas man och formas av sina erfarenheter genom livet. När man har autism kan man ha svårt att utnyttja sina förmågor fullt ut och praktiska vardagssysslor kan vara svåra att klara av.
Många hittar bra strategier för ett fungerande vuxenliv, medan andra kan behöva varierande stöd under hela eller perioder av livet.
Barn med autism i förskola och skola
Utredningar för autism och andra neuropsykiatriska diagnoser görs inom psykiatri eller habilitering. I vissa fall kan det även finnas utredningsteam inom primärvården eller på medicinska kliniker. Många får sin diagnos redan som barn, medan en del önskar utredning först i vuxen ålder. När man blir vuxen ställs man inför nya utmaningar. Kanske flyttar man hemifrån och får svårt att klara de krav som ställs.
Autism- och Aspergerföreningen, Uppsala län
Man har inte samma stöd från föräldrar eller pedagoger som man kanske haft under uppväxten. En del upplever att de haft svårt att få relationer att fungera och börjat fundera på varför det blivit så. Några har påbörjat studier eller arbeten som inte har fungerat. En del har fått egna barn som utreds för diagnos och känner igen sig i beskrivningen av deras svårigheter. I de fall då man själv önskat en utredning är det ofta lättare att ta den till sig.
Diagnosen kan ge en förklaring till varför man känt sig annorlunda. Tillsammans med en kartläggning av vilka svårigheter man har, kan diagnosen göra att det lättare att förstå sig själv, liksom att hitta verktyg för ett fungerande vuxenliv. Svårigheter med socialt samspel och kommunikation är ett av diagnoskriterierna för autism. Man har ofta svårt att tolka andra människors reaktioner. Det gör att man inte alltid förstår andra människors förväntningar och avsikter.
Ibland säger vi inte exakt det vi menar, vilket kan vara förvirrande för den som har autism, eftersom man ofta tolkar språket mer bokstavligt. En stor del av vår kommunikation sker via kroppsspråk, mimik, minspel och ögonkontakt. Ögonkontakt kan ofta kännas besvärande för den som har autism, men är en viktig del av kommunikationen för andra. För att förstå och bli rätt förstådd och för att undvika missuppfattningar, kan man behöva träna på sådant som för de flesta andra kommer helt naturligt.
Man kan behöva träna på att ta kontakt och lära sig vad som är lämpligt att säga i olika situationer. Man behöver också lära sig att lyssna, fråga eller be om förklaringar och förtydliganden. Vid högre studier som gymnasium och högskola, finns det större möjlighet att välja utbildning utifrån sina intressen. Det kan vara en fördel när man har autism. Det är lättare att motivera sig för studier inom ämnen man intresserar sig för.
Även den som har en hög begåvningsnivå kan behöva stöd med studieteknik eller anpassad studiegång. En handledare eller mentor kan stötta med planering och struktur av studierna. Vanligt stöd kan vara hjälp med att göra anteckningar, få inläst kurslitteratur och talböcker. Ibland kan man behöva stöd med att uppfatta och förstå uppgifterna. Visuell information, som text eller bilder, är lättare att förstå och minnas än muntlig information.
Visuell information kan man dessutom gå tillbaka till vid behov, vilket ger en trygghet. Många kan vara känsliga för till exempel ljud, ljus eller för många intryck. En avskärmad studieplats kan göra det lättare att koncentrera sig. När man flyttar hemifrån ställs man inför helt nya krav. Det är många praktiska vardagssysslor man förväntas klara av, som hygien, tvätt, ekonomi, inköp och matlagning. Ibland kan man behöva hjälp att få vardagen att fungera.
En boendestödjare kan hjälpa till med att skapa rutiner kring olika vardagssysslor, liksom att utveckla förmågor och självständighet. Många behöver stöd i kontakten med myndigheter, vårdgivare och liknande.