När började man använda tegel i sverige
Svensk arkitektur beskriver arkitekturen i Sverige som kulturellt fenomen. Influenserna för den svenska arkitekturen har på olika sätt hämtats utifrån. Under och talen kom influenserna med tillresta utländska arkitekter. Senare har svenska arkitekter hämtat sin inspiration från Europa och under talet även från USA. Murtegel tegelsten är en byggnadssten, som används för konstruktion av byggnader och som tillverkas genom att vid hög temperatur °C bränna lera.
Spåntegel har sämre hållfasthet smular lätt sönder , lägre densitet men bättre isoleringsegenskaper än vanligt tegel. Spåntegel används där det inte utsätts för väder och vind. Exempel på användningsområden är ventilationskanaler för luft ej heta rökgaser. Murtegel görs med bestämda förhållanden mellan längd, bredd och tjocklek; vanligt murtegel ungefär Stenarna kan då muras ihop på olika sätt i olika typer av murförband.
Vid sättning av stenarna används murbruk och fogarna fylls sedan med särskilt fogbruk som kan ha olika färg beroende på vilket arkitektoniskt intryck som eftersträvas. Intrycket kan också varieras genom de olika murförband som kommer till användning. Tegelsten har sedan urminnes tider använts som byggnadsmaterial för murar, pelare och valv inom husbyggnader för olika ändamål. Åt murteglet har alltid getts parallellepipedisk form, med i forntiden under romartiden ganska stora mått å längd och bredd upp till 40—50 centimeter, men en tjocklek av endast 4—5 cm.
För att få bättre förband mellan de olika stenarna se Mur och för att lättare kunna variera planmåtten på en mur, har man i nutiden övergått till mindre mått på stenen samt gett den en bredd av ungefär halva längden.
Tjockleken har sedan anpassats därefter på olika sätt. Av murtegel förekommer för olika användning flera olika slag, såsom klinker , eldfast tegel chamottesten , fasadtegel, förbländertegel, vanligt murtegel, håltegel däri inbegripet fasontegel , poröst tegel, fulltegel med mera. Om tegel bränns till fullständig sintring , uppstår så kallad klinker , som har största möjliga styrka och täthet samt ringa vattenabsorptionsförmåga.
Dylikt tegel används till byggnadsarbeten i eller under vatten eller till mycket starkt belastade murar, men mest i form av plattor till golv, trottoarer och dylikt, på grund av dess stora motståndsförmåga mot stötar och nötning. Eldfast tegel som bereds av eldfast lera med smältpunkt över o C kan fås att motstå mycket höga temperaturer och används därför till ugnsbeklädnader och dylikt. Vanligt murtegel blir alltefter bränningsgraden lösbränt, medelbränt eller hårdbränt och motsvarar i samma mån allt större fordringar på styrka och väderbeständighet, det vill säga motståndsförmåga mot atmosfärens inverkan genom vattendränkning och frysning, liksom mot inverkan av eld och vatten.
Håltegel började tillverkas för att underlätta torkning och minska vikten.
Mer om taktegel
Tillverkningen sker genom strängpressning. Hålen kan vara kvadratiska, rombiska, rektangulära eller runda. År började håltegel tillverkas i stor skala i Sverige. Luftkanalerna i stenen har även en värmeisolerande effekt. Fasadtegel skall ha en jämn färg och får ej vara flammiga. Porösa tegel även kallade lättmurtegel med densitet 1,,6 är som särskilt gjorts mera poröst genom inblandning av sågspån används till lättare mellanväggar eller utbyggnader på fasader och dylikt.
Blev godkända av Stockholms byggnadsnämnd år Porösa tegel med densitet på 1,,4 har tillverkats av några tegelbruk i Sverige. År tillverkades i Sverige ca 6 miljoner tegel med densitet 1,4 och ca 15 miljoner tegel med densitet 1,2 i Sverige. Den största tillverkaren var Sala Tegelbruk. Utom ovannämnda variationer av tegel förekommer andra produkter, som ofta gå under benämningen tegel, såsom slaggtegel , asktegel och kalksandsten med flera.
Densiteten för murtegel varierade en del beroende på leran och bränningsgrad.
Tegelbranschens historia – del 1 –
Exempel för medelbränt tegel: Bergsbrunna tegelbruk 1,72, Hillevikens Tegelbruk 1,80, Kiholms tegelbruk 1,80, Tenggrenstorp tegelbruk 2. De fordringar som bör uppställas på ett fullgott murtegel är att det är väl genombränt och vid slag med hårt föremål ger en ren klang, att det har plana ytor och raka kanter, att det visar en likformig och finkornig struktur om man bryter det, att massan ska vara fritt från kalk- och stenstycken, lerbollar och dylikt, att icke uppta mer än 16 procent av sin vikt vatten samt att hastigt uttorka, att av atmosfärens påverkan varken förvittra eller ge utfällningar av salter, samt att icke förstöras genom påverkan av eld och vatten.
År kom Svenska Teknologföreningen ut förskrifter angående standardformat, tryckhållfasthet, måttavvikelser och frostbeständighet för murtegel. Tryckhållfastheten för murtegel beror på bränningstemperaturen samt lerans fysikaliska och kemiska sammansättning. År 25, 35, 45 och 60 MPa. Måtten på tegelstenarna har varierat genom åren mellan olika länder och inom olika områden i Sverige. I Preussen standardiserades måttet på en tegelsten år [ 7 ] och i Danmark år På många tegelformat som funnits i Sverige, Danmark, Tyskland, Holland och Österrike gäller att två gånger bredd plus en fog på 10 mm ger tegelstenens längd.
Detta format har ända till omkring år varit det dominerande i Mellansverige och Norrland och gick under benämningen stortegel eller tums tegel. I Preussen blev formatet x x 65 mm standardformat år Formatet x x 65 mm härstammar från Kiel i Tyskland, [ 9 ] och formatet x x 55 mm härstammar från Norge. Det danska formatet x x 54 mm har använts av ett fåtal tegelbruk i Skåne Ven och Glumslöv. Formatet x x 75 mm torde ha uppkommit som en kombination av stockholmsformatet och det preussiska formatet.
Under och talen gick de flesta bruken i Mellansverige över till detta formatet.