Vad påverkar svenska språket idag
Ett ännu starkare band som avspeglar större likheter mellan svenska och andra språk är släktskapet mellan det svenska språket och övriga nordiska språk.
Urban Östberg () skriver att alla nordiska språk, inklusive svenska, tillhör de germanska språken som är en gren av den indoeuropeiska språkfamiljen. Med du-reformen försvann behovet av krångliga formuleringar som Vad får det lov att vara? Den 3 juli ställde sig Bror Rexed för första gången framför Medicinalstyrelsens personal. Som nytillträdd generaldirektör meddelade han att han tänkte lägga bort titlarna med de anställda och säga du.
Formella tilltal som ni , herrn och generaldirektören var historia. Bror Rexed blev i efterhand du -reformens galjonsfigur. Men hans vägval var ingen revolution. I stället fångade Bror Rexed en trend som hade växt sig allt starkare sedan talets slut. Du var länge reserverat för de allra närmaste — som familj och goda vänner.
Här är Sveriges 100 största språkhändelser
Men det började förändras under tidigt tal, då duandet blev allt mer utbrett i arbetarklassen och bland ungdomar. Du var dock inget pronomen som kunde användas för att tilltala främmande personer eller överordnade. Den som tilltalade någon uppåt i hierarkin fick finna sig i att använda titel. Bror Rexed kunde, innan du -reformen, räkna med att bli tilltalad med generaldirektören eller herrn. Själv förväntades han inte hålla reda på personer längre ner på samhällsstegen.
Ni var ett tilltal uppifrån och ner. En sekreterare blev i regel niad — det ansågs inte lika fint som att bli tilltalad med en titel. Redan debatterades en du -reform i Svenska Dagbladet. Du -reformens genombrott sammanföll med andra samhällsförändringar. Efterkrigstiden präglades av framtidstro och demokratisering.
Språk i ständig förändring – Några aktuella utvecklingstendenser i sverigesvenskan
Den överdrivna respekten för auktoriteter avtog. Samtidigt flyttade allt fler till städerna och träffades i informella sammanhang. Stämningen blev ledigare på arbetsplatserna — och det formella niandet sågs som ett hinder i kommunikationen. Ann-Margret Holmgren var en av grundarna av Föreningen för kvinnans politiska rösträtt. I september skrev hon ett brev till Carl Lindhagen, som satt i riksdagen för Socialdemokraterna och var drivande i den parlamentariska rörelsen för kvinnors rösträtt.
Hon tackade honom för hans insatser — och kände en så stark samhörighet med Carl Lindhagen att hon bad om att få dua honom:. Kan vi inte få bli du? Sällan har jag träffat någon som synts mig vara i högre grad min själsliga broder. Ann-Margret Holmgrens agerande var helt i enlighet med de sociala normerna för att lägga bort titlarna. Initiativet skulle komma från den äldsta i sällskapet — och hon var tio år äldre än Carl Lindhagen.
Och när det rörde sig om en kvinna och en man var det helst kvinnan som skulle fråga. Du -reformen var en förändring där samhällsutvecklingen och språket gick hand i hand. Det gör den till den viktigaste språkhändelsen i Sverige sedan Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor. Hallåmannen Sven Jerring blev Sveriges första radiokändis. Margareta de Geer blev den första hallåkvinnan.
På nyårsdagen kunde omkring 40 svenskar slå sig ner vid radioapparaterna. Då började Radiotjänsts sändningar från en studio i Telegrafverkets lokaler på Malmskillnadsgatan i Stockholm. Det första programmet var en högmässa från Sankt Jacobs kyrka i Stockholm. Radiotjänsts första hallåman var Sven Jerring. När han kom till det statliga radiobolaget hade han skaffat sig viss erfarenhet. Under sände han de första avsnitten av Barnens brevlåda, ett program som skulle bli en av radions verkliga klassiker.
När det lades ner hade Sven Jerring gjort 1 avsnitt. Sven Jerring och hans kolleger förmedlade inte bara nyheter och nöjen till radiolyssnarna. De bidrog också till att skapa en rikssvensk talspråksnorm.