Köpa en utter
Här kan du köpa biljetter, årskort och exklusiva upplevelser. Platsreservation till – En dag på Delfinariet. Mysig utter. kr.
Vad kostar en utter?
Köp nu. Harrisvråk 30cm. En art förs till kategorin Nära hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid.
Bli Östersjöfadder. Storlek: cm lång inklusive svansen Vikt: Väger kg, hanarna är större än honorna Livslängd: Troligtvis 4 år, men i fångenskap kan de bli upp till 15 år. Dräktighetstid: 62 dagar. Uttern Lutra lutra är ett mårddjur och släkt med järv, mård, grävling, iller, vessla, hermelin och mink.
Var i Sverige finns det utter?
Det finns 13 olika utterarter i världen. Den vi har i Sverige är den euroasiatiska uttern som har sin utbredning i hela Europa förutom Island. Den lever också i stora delar av Asien och norra Afrika. I Europa minskade antalet uttrar drastiskt efter talet och var nära att utrotas. Men uttern drabbades också hårt av olika miljögifter. Men nu kan vi faktiskt glädjas åt att uttern ökar på flera håll i Sverige och kan nu ses på platser där den inte har setts på flera årtionden!
Detta tack vare att miljögifter som PCB förbjudits och att åtgärdsprogrammet för utter har fokuserat på att förbättra utterns livsmiljöer kring vattendrag och fiffiga faunapassager under bilvägar för att minska risken för trafikolyckor. Miljögifter fortsätter dock vara ett hot mot uttrar och nya miljögifter som PFAS och läkemedelsrester hittas i höga halter i döda uttrar som undersöks. Läs mer på Naturhistoriska riksmuseet.
Uttern är ett rovdjur som till stor del livnär sig på fisk. Den lever nära vatten, vid sjöar och åar, längs kuster och i skärgården. Uttern jagar det som är lättast att fånga. På våren är braxen och gädda vanliga byten i näringsrika sjöar. Där kan uttern hitta lekande fiskar på grunt vatten. Under den varma årstiden äter uttern bland annat kräftor och på vintern hittar den lättast groddjur i strandbrinkar eller i bottenmaterial.
Den jagar och är aktiv främst nattetid. Uttern vandrar ibland långa sträckor på land mellan olika vattendrag. Den kan se lite klumpig ut när den kutryggigt med skumpiga språng tar sig fram på land. När den rör sig i vattnet ser det däremot lätt och smidigt ut. Uttern är väl anpassad till ett vattenliv där den kan fånga sin mat. Mellan tårna finns simhud och pälsen är tät av underull som håller huden varm och torr. Den har små öron och korta ben och när den dyker stänger den öronöppningarna och näsborrarna.
Med sin långa kropp och långa kraftiga svans tar den sig lätt fram i vattnet. När den simmar svänger den vågformigt med hela kroppen och paddlar med fötterna. Liksom de flesta andra däggdjur har uttrar hemområden där de huvudsakligen uppehåller sig. Ett hemområde är ett geografiskt avgränsat område som innehåller nödvändiga resurser som mat och lämpliga boplatser. Hanarnas och honornas hemområden kan överlappa varandra. Hanarnas hemområden är ofta större än honornas och kan sträcka sig 45 km längs en strandlinje.
Hemområdena patrulleras noggrant och markeras med spillning. Spillningen placeras ofta på väl synlig platser som högst upp på stenar och tuvor nära vattnet. För att förbättra utterns livsmiljöer är det viktigt att man återställer och knyter ihop småvatten och sjöar som tidigare varit åtskilda till ett sammanhängande landskap av vatten. På vintern är uttern beroende av öppet vatten för att få tag på mat som tex vid rinnande vattendrag eller utmed kusterna.
Utterns spolformade kropp är perfekt för ett liv i vattnet. Den stänger igen öron och nos när den simmar under ytan. Syftet var att ta reda på varför det blivit så få uttrar. Med stöd av WWF analyserade Naturhistoriska riksmuseet ett stort antal upphittade döda uttrar. Resultatet visade att den troligaste anledningen till att uttrarna blivit så få var höga halter av miljögifter, främst PCB. WWF har varit med och stöttat ett antal inventeringsmoment.
Huvudsyftet har varit att öka kunskapen om utterns status fördelning och täthet i Sverige och stärka dess nuvarande svaga stam.