Vad menar vi med kunskapssyn
Det sägs att “kunskapssynen” förstört svensk skola. Kan det vara så? Hur har det i så fall gått till? När jag började på lärarutbildningen i början av talet så blev jag snart varse att det var oerhört viktigt att man visade vilken kunskapssyn man hade. Skola och Samhälle. Posted by Magnus Hultén on torsdag, januari 18, · 14 Comments. Kan det vara så? Hur har det i så fall gått till? När jag började på lärarutbildningen i början av talet så blev jag snart varse att det var oerhört viktigt att man visade vilken kunskapssyn man hade.
Och ganska snart förstod jag att man skulle ha RÄTT kunskapssyn en konstruktivistisk. Det var närmast en politisk fråga. Att man med rätta kan och bör kritisera sådana tendenser är självklart. Att ovanstående kan vara fallet stöds av bland annat en OECD-rapport som undersökt saken. OECD skriver att:. Det vill säga lärarutbildare och pedagogiska forskare verkar förespråka konstruktivistisk undervisning, inte bara i Sverige utan över hela världen.
Det varierar alltså från land till land hur stort genomslaget är för konstruktivistiska uppfattningar bland verksamma lärare. Föga förvånande visar sig konstruktivistiska uppfattningar vara extra starka i vår egen region av världen. OECD igen:. Men vad vill då OECD? Konstruktivistisk undervisning föredras då den i högre grad tillåter diskussion och argument att komma fram kring fakta och påståenden i undervisningen, vilket verkar öka elevers förståelse för och acceptans av fakta.
Elevers syn på kunskap viktig för lärandet
Den konstruktivistike lärarens undervisning är därtill mer varierad och når på så sätt fler elever. För den som vill verka för traditionell förmedlingspedagogik är det alltså en lång uppförsbacke både på policy- och forskningsplanet, men debatten i media i Sverige tror jag man har vunnit en gång för alla. Category: Noterat · Tags:. Det stämmer såvitt jag uppfattat att kritiken mot den traditionella undervisningen elever sitter i sina bänkar och svarar på frågor eller lyssnar på lärarens genomgångar, i många ämnen förmedlas fakta genom lärare och läroböcker, vilka ska läras in och testas varit stark i länder som Sverige.
När jag arbetade i Skolöverstyrelsen på talet så dominerade en mer progressivistisk syn bland de tjänstemän som arbetade där med pedagogiska frågor, men knappast bland lärare i allmänhet ute i skolorna. Detta bidrog till den kritiska hållning många lärare hade gentemot skoladministrationen. I den mån lärare i allmänhet senare rört sig i progressivistisk riktning i sitt sätt att undervisa, så har det nog med många andra faktorer att göra än med dominerande ideologi från toppen.
Bland annat torde kraven på individualisering ha kommit att inverka på undervisningen. Men den skolpolitiska debatt vi haft i många decennier nu, har ju i botten handlat mycket om detta; en mer traditionell mot en mer progressivistisk undervisning, där t. Jan Björklund svarat mot en del starka opinioner med sin uttalat traditionalistiska retorik. Progressivismen, om vi kallar den det, har närmast varit själva den näring eller energi, ur vilken han hämtat sin politik.
Och den går igen hos t. PISA-chocken har ger mer energi till anti-progressivismen och SNS har ordnat ett särskilt seminarium kring progressivismen, med en underliggande undring om inte denna ligger bakom en del dåligt i svensk modern skolpraktik. Diskussionen kan handla om hur vi framgångsrikt lär barn och unga de saker de behöver för framtida liv. Diskussionen kan också handla om vilka individer och vilket samhälle vi vill att skolan ska bidra till.
Om man ser motsättningarna i skoldebatten i stort som traditionalism vs modernitet, så är ju debatten närmast evig. Mer spännande blir det kanske dock om vi alla kom ur skyttegravarna och började ställa nya frågor om undervisning. Men att moderniteten, i termer av aktiva elever, elevers inflytande, moderna hjälpmedel etc. Talar vi om lärarnas undervisning så kan vi väl konstatera att breda empiriska studier av hur lärare idag arbetar, lyser med sin frånvaro.
Tack för långt och intressant svar Mats! Jag har försökt nörda ner mig i forskningen om synen på kunskap och lärande och hade på gång att försöka skriva något längre om det för att nyansera bilden.
Kunskapssynen i utbildningsreformerna under lupp
Men så kom jag på den här OECD-rapporten som satt fingret på något. Jag drog mig till minnes en text Svein Sjöberg skrivit om polariseringen runt konstruktivistisk undervisning, att sådan undervisning förespråkas av såväl många forskare som centrala policymakers som OECD. Sedan kan vi ju orda länge om vad konstruktivistisk kunskapssyn och undervisning är och om lärare faktiskt undervisar så och varifrån de fått detta osv… OECD-studien byggde på en stor enkätundersökning av lärare i ett urval OECD-länder.
Håller med, Magnus. OECDs vägar kan vara outgrundliga ibland. Antar att deras empiri kommer från Talis där lärare fått svara på sådana frågor.