Elitidrottare vila
21 things to do in George Town, Penang
Whether you’re seeking adventure, or need to relax and unwind, here we provide a detailed guide to all the things to do in Penang, so that you can get the most out of your visit. From heritage landmarks to epic viewpoints, we’ve got you covered. READ MORE. 1.
George Town self-guided walking tour. Psykisk ohälsa hos svenska elitidrottare var år en växande och framträdande problematik inom idrottssamhället. Trots tydliga framgångar på idrottsarenorna stod många elitidrottare inför komplexa mentala utmaningar. Denna problematik inkluderar en mängd faktorer såsom stigmatisering , tystnadskultur och den utbredda offentliga uppmärksamheten. Symtom på psykisk ohälsa bland elitidrottare kan variera från ångest och depression till ätstörningar och liknande.
Det var framför allt många unga elitidrottare som drabbas av psykisk ohälsa som en konsekvens av stora förändringar i vardagen. Elitidrottare har ofta en stark atletisk identitet. Detta kan bero på ett högre engagemang inom träning och att man sätter upp olika mål inom sin idrott. Det finns även många positiva psykologiska aspekter inom elitidrott. Resultat från god träning och presentationer ger individen ökad självkänsla och självförtroende.
Regelbunden konditionsinriktad fysisk aktivitet kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar och motverka cancer.
Idrottare tar hälsomässiga risker för att kvalificera sig till OS
Vidare så kan styrketräning hindra muskelförtvining och benskörhet hos äldre. Då signalsubstanser som endorfiner , dopamin och serotonin frigörs under träning kan man känna sig gladare och nöjdare. Minnet förbättras, man kan lösa problem och lära sig nya saker snabbare. Trots att det finns många positiva effekter kan identiteten som elitidrottare ha negativa konsekvenser. Det finns stor risk för en elitidrottare att starkt koppla sin identitet med sin idrott.
Detta kan resulteras i att självkänslan blir beroende av presentationen. Barn som tidigt socialiseras till idrott riskerar att bygga hela sin sociala tillvaro kring idrotten vilket kan resultera i utvecklingen av en ensidig idrottsidentitet. Konsekvenser av den starka idrottsidentiteten kan även vara att individen upplever högre förväntningar på sig själv än allmänheten i övrigt och sätter höga krav för att lyckas, vilket i sin tur bidrar till större risk för utbrändhet och psykisk ohälsa.
Psykisk hälsa är ett tillstånd av mentalt välbefinnande som möjliggör individen att hantera livets påfrestningar, kunna arbeta produktivt och inse sina förmågor. Det handlar om hur man mår och trivs med livet men också hur man lyckas hantera upp- och nedgångar. Människans psykiska hälsa kan påverkas av ärftlig sårbarhet, handlingar, livsvillkor och vad man genomgår i livet. Det kan även påverkas av rättigheter , möjligheter eller begränsningar vilket styrs av samhället och yttre omgivning.
Det finns positiva och negativa aspekter vad gäller psykisk hälsa. Psykisk tillstånd innehåller även psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är ofta förknippad med ångest , funktionsnedsättning och risk för självskadande. Psykisk ohälsa är ett samlande begrepp och innefattar de psykiatriska tillstånd som kan påverka välbefinnande. Symptom på psykisk ohälsa kan därför variera från individ till individ.
Det kan handla om psykiska besvär, exempelvis oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter eller kroppsliga symtom som magont och huvudvärk. Sedan kan man drabbas av olika psykiatriska tillstånd. Psykiatriska tillstånd är psykisk ohälsa som är eller bör vara medicinskt diagnostiserat. En kombination av symptom måste ha varit närvarande under en längre tidsperiod, och tillståndet leder antingen till betydande lidande eller till en försämring av förmågan att fungera i vardagen, socialt, i arbetslivet, i studier eller andra aktiviteter.
Psykiska sjukdomar och syndrom kan uppstå när som helst i livet, men en betydande andel uppstår redan under barndom och tonår. Exempel inkluderar depression , ångest , utmattningssyndrom , beroende , ätstörningar , bipolär sjukdom och psykos. Det finns goda bevis på att fysisk träning och rörelse gynnar fysisk och psykisk hälsa. Men det finns även ett samband mellan psykisk ohälsa och elitidrottares levnadsstil.
År var det till exempel 10 gånger så vanligt att en elitidrottare drabbades av ätstörningar än en person som inte utövar idrott på elitnivå. Forskning från visade på att 30 procent av svenska landslagsidrottare har någon gång under deras karriär upplevt psykisk ohälsa i samma eller högre grad som de utanför elitidrotten. År slutfördes Cecilia Åkesdotters avhandling Psychiatric disorders in Swedish elite athletes — prevalence, comorbidity and life stories.
Resultatet från en av delstudierna i avhandlingen visade att nästan en av fem elitidrottare hade drabbats av depression- eller ångestsymptom. Samtidigt hade mer än hälften mått psykiskt dåligt på en nivå som påverkade deras vardag under två veckor eller mer. Av dessa idrottare drabbades framförallt de mellan åldrarna 17—21 år. En förklaring uppgavs vara att ungdomar under denna period ofta genomgår stora förändringar i livet, tar sig igenom gymnasiet samtidigt som man går från junior- till seniortävlingar.
I en annan av delstudierna från gjordes en undersökning av förekomsten av symtom på olika psykiatriska diagnoser hos svenska elitidrottare på landslagsnivå. Dessutom hade över hälften 51,7 procent uppgett att de någon gång mått psykiskt dåligt på en nivå som påverkat deras förmåga att fungera som vanligt under två veckor eller mer. Vanligtvis drabbades de när de var mellan 17 och 21 år.