Sänkt gi musik
Svar för SÄNKT TON i korsord, pilord och 5 andra möjliga svar. Bland svaren hittar du här den bästa ass med 3 bokstäver, genom att klicka på det eller på andra ord kan du hitta liknande ord och synonymer som kan hjälpa dig i ditt korsord. En ton är ett ljud med hörbar frekvens , tonhöjd. Toner spelar en avgörande roll inom musiken. Idag begagnar sig de flesta typer av musik, samt den moderna notskriften , av ett system baserat på tolv toner, samt deras oktavparalleller.
Sju av dessa kallas för stamtoner , och motsvarar de vita tangenterna på ett piano. De övriga de svarta tangenterna kallas härledda toner. Stamtonerna är i tur och ordning, i det traditionella germanska systemet:. De härledda tonerna uppstår genom höjningar och sänkningar av stamtonerna ett halvt tonsteg. Dessa markeras med kors- eller b-förtecken respektive. En oktav startar vid c-tonen och fortsätter uppåt till b-tonen trad.
I anglosaxiska länder samt Nederländerna kallas den stamton som ligger ett halvt tonsteg under C för B. Stamtonerna har därmed namn i alfabetisk ordning, med start på tonen A. Övriga toner i den kromatiska tolvtonsskalan betecknas med ett konsekvent [ 1 ] [ 2 ] system baserat på b-förtecken och korsförtecken. Undantagna från detta system har länge bland annat Norden samt germanska och västslaviska länder Polen, Ryssland varit, där tonen under C traditionellt kallas H och sänkt H för B.
Se B, H och Bess för exempel och motexempel. Alltfler musiklärare lär ut B som namn för tonen H. Den anglosaxiska traditionen har fått stort genomslag i Sverige inom ackordanalys och därmed populärmusik.
Sänkt G I Musiken
Den germanska traditionen med tonnamnet H är alltjämt stark bland musiker som fick sin utbildning före talet, i synnerhet inom klassisk musik och konstmusik. Den historiska förklaringen till den germanska traditionen med tonerna B och H står att finna i renässansens terminologi. Den högre av tonerna betecknades , och kallades hårt b eller det fyrkantiga b B durum , 'cantus durus' eller B quadratum. Se även moll mjuk och dur hård.
Sänkta Tonen A
Vid skrivandet och kopierandet kom det fyrkantiga b att med tiden förvandlas till bokstaven H i germanska länder. En vanlig missuppfattning är att bruket av bokstaven H som beteckning skulle bero på ett skrivfel, ett slarvigt skrivet b. Ur fysikalisk synvinkel är en ton periodiskt upprepade ljudvågor. Ljudtrycket av en ton förändras med tiden enligt en periodiskt upprepad vågform. Vågformen kan studeras i ett tidsdiagram, exempelvis med hjälp av ett oscilloskop.
Vågformen för en övertonsfattig ton såsom en flöjt ser ungefär ut som en sinusvåg , vågformen för en övertonsrik ton såsom från ett stränginstrument kan likna en sågtandskurva , och vågformen för en övertonsrik ton där de udda deltonerna dominerar exempelvis klarinett kan förete likheter med en symmetrisk fyrkantsvåg. En mänsklig röst som framställer en vokal eller en tonande konsonant uppfattas som en ton. Då används stämbanden.
Slagljud exempelvis från trummor, eller de plosiva icke tonande konsonantljuden p, t och k är impulsvågformer som inte upprepas periodiskt, och uppfattas därför inte som toner. Brusljud exempelvis f-, s-, sje- och tje-ljud, eller viskningar är slumpmässiga vågformer, som inte heller innehåller periodisk upprepning, och därför uppfattas som tonlösa. Vid tonlösa konsonanter och viskningar används inte stämbanden.
Vissa brusiga ljud exempelvis "luftiga" toner från en panflöjt eller tvärflöjt kan beskrivas som en blandning av slumpmässiga och periodiska vågformer, eller som ett brus som bandpassfiltrerats så att det enbart innehåller ett smalt frekvensområde kring instrumentets resonsfrekvens, och dessa har därför en tonhöjd, om än inte helt tydlig. Tonhöjden beror av tonens frekvens som mäts i hertz eller svängningar per sekund.
En ljus ton har hög frekvens, och en mörk ton låg frekvens. Den mörkaste ton som uppfattas som en ton är 15 hertz eller subkontra-G. Tonens frekvens är ett dividerat med periodtiden i sekunder, och periodtiden är ett dividerat med frekvensen. Våglängden är avståndet mellan ljudvågorna i rummet. Tonens våglängd i meter är ljudhastigheten ungefär meter per sekund dividerat med frekvensen i hertz. Luftpelaren i ett blåsinstrument, eller strängen i ett strängintrument, har ofta en längd motsvarande halva våglängden för dess grundton lägsta möjliga ton.
En oktav är en frekvensdubblering. Exempel: Tonen ettstrukna A har frekvensen hertz. Det frekvensområde som ett barn hör är lite drygt tio oktaver, eftersom den lägsta hörbara frekvensen kan fördubblas tio gånger utan att produkten passerar den högsta hörbara frekvensen. Förhållandet mellan en frekvens för en ton och nästa halvtonssteg är tolfte roten ur två, dvs ungefär 1,