Hur många bor kvar i ukraina

Ryssland,artilleri,Charkiv,ryskt anfall mot Ukraina,Ukraina,Ukrainakrisen,krigföring Den 1 mars slår en rysk kryssningsrobot ned på Frihetstorget i Charkiv. Miljontals ukrainare har tvingats fly från sina hem och tusentals civila och soldater har dött under den ryska invasionen. Vi sammanfattar vad som hänt hittills. Upptakten till den ryska invasionen kan spåras långt tillbaka beroende på synsätt, men konkret militärt kan den tolkas ha börjat för ungefär ett år sedan.

På våren placerar Ryssland styrkor nära den ukrainska gränsen och ordnar militärövningar. Att förflyttningen inte har anmälts på förhand ger den ännu mera uppmärksamhet. Sedermera kungör Ryssland att de drar tillbaka sina styrkor , men det ska visa sig att en del av styrkorna blir kvar i gränsregionerna. Rysslands militärt aggressiva hållning utmynnar i att USA:s president Joe Biden på sommaren gör en turné i Europa för möten med både allierade och Rysslands president Vladimir Putin.

Toppmötet i Geneve mellan Biden och Putin beskrivs som relativt lyckat , speciellt sett till de låga förväntningarna. I november börjar Ryssland igen koncentrera trupper nära gränsen till Ukraina, och president Putin ställer höga krav om säkerhetsgarantier till Nato- och västländer. Kring årsskiftet och i början av går det diplomatiska maskineriet på högtryck, men samtalen verkar inte leda någon vart. Den 10 februari inleder Ryssland en gemensam militärövning med Belarus.

I mitten av februari börjar också strider eskalera mellan ukrainska styrkor och separatister i östra Ukraina. Vid en presskonferens den 15 februari påstår president Vladimir Putin att det pågår ett "folkmord" i Donbassregionen i östra Ukraina, och en knapp vecka senare erkänner han de så kallade folkrepublikerna Donetsk och Luhansk som självständiga. På morgonnatten den 24 februari inleds sedan den ryska invasionen i Ukraina.

Städer runtom i Ukraina skakas av explosioner på morgonen den 24 februari, från huvudstaden Kiev i norr till Odessa i söder och Charkiv i öster. Samtidigt som raketer haglar över flera ukrainska städer flyttar Ryssland in både styrkor och materiel i Ukraina. Styrkorna tränger in bland annat från Belarus i norr, längre österut från Ryssland och i söder från den ockuperade Krimhalvön. Det ryska anfallet riktas mot flera stora städer, och stora mängder civila tvingas fly för sina liv.

Till exempel från huvudstaden Kiev uppstår en stor flyktingvåg västerut mot säkrare delar av landet och EU. På eftermiddagen den 24 februari utlyser borgmästaren Vitalij Klytjko utegångsförbud nattetid i Kiev och på kvällen beordrar president Volodymyr Zelenskyj allmän mobilisering, vilket förbjuder ukrainska män mellan 18 och 60 år att lämna landet. På kvällen den 24 februari håller Zelenskyj också ett tal, där han meddelar att ukrainare, bland dem både soldater och civila, har mist livet under invasionens första dag.

Under det första dygnet lyckas ryska styrkor som anfaller norrifrån inta det gamla kärnkraftverket Tjernobyl med omnejd. Förhöjda strålningsvärden rapporteras från området, men det bedöms härstamma från fordon som rivit upp radioaktivt damm på marken. På morgonen den 25 februari kommer uppgifter om att vissa ryska styrkor redan tagit sig in i huvudstaden Kievs förorter.

Senaste nytt om kriget i Ukraina - SVT Nyheter

De ukrainska myndigheterna instruerar invånarna att förbereda brandbomber och delar ut vapen. Den 26 februari bedöms Ryssland ha misslyckats med att omringa och isolera Kiev , och tillfälligt avstå från att försöka inta städerna Tjernihiv i norr och Charkiv i öster. I söder löper däremot de ryska styrkornas frammarsch in i landet bättre, och de vinner terräng närmare städerna Cherson, Zaporizjzja och Mariupol. Den 28 februari träffas delegationer från Ryssland och Ukraina för första gången för förhandlingar i Gomelregionen i Belarus.

Staden Charkiv står under konstant beskjutning under krigets första vecka, och den 28 februari rapporterar människorättsorganisationen Human Rights Watch att ryska styrkor har skjutit förbjudna klusterbomber in i staden. Den 1 mars slår en rysk kryssningsrobot ned på Frihetstorget i Charkiv. Förvaltningsbyggnaden på torgkanten skadas svårt och det slovenska konsulatet förstörs. Ett operahus och en konserthall skadas också.

Under krigets första vecka rapporterar lokala ukrainska myndigheter om tiotals dödade och skadade civila i Charkiv.

Ett år sedan Ryss­land inva­de­rade Ukraina

Krigets andra vecka inleds med förnyad oro för en kärnenergikatastrof, då ryska styrkor bombar kärnkraftverket Zaporizjzja i södra Ukraina. Myndigheter rapporterar att de lyckas släcka branden efter flera timmar. Själva reaktorerna ska inte ha lidit skada, men en kontrollerad nedkörning av reaktorerna inleds.

Skillnad mellan ryska och ukrainska språket Enligt FN har uppåt 20 civila avlidit och skadats till följd av kriget i Ukraina.

När var ukraina svenskt Men de bor på den fattiga ukrainska landsbygden – inte långt från den rysskontrollerade Krimhalvön.

Ukraina statsskick Majoriteten, 83 procent, av judarna i Ukraina är rysktalande.

Ukraina yta Den 24 februari inledde Ryssland en storskalig invasion av Ukraina.

I början av mars lyckas ryska styrkor omringa kuststaden Mariupol. Både den 5 och 6 mars kommer man överens om en tillfällig humanitär korridor för att låta kring civila ta sig ut ur staden. Bägge dagarna misslyckas ändå evakueringarna, då eldupphöret brister. Livet i Mariupol blir mer outhärdligt för var dag. Ryska bomber fortsätter falla över den belägrade staden, och myndigheterna uppger att man inte längre har rinnande vatten, el eller värme.

Lidandet för invånarna i Mariupol tar sig allt värre former, då ryska styrkor den 9 mars skjuter sönder ett barnsjukhus i staden. Förutom svårigheter att inta kuststaden Mariupol i öster, verkar också den väldiga ryska kolonnen nära huvudstaden Kiev ha det motigt.