Målning gamla hamnstaden
En målning av Norre Port i Halmstad
Café på Klostret Hamnstaden leker med naturen. På Fabriksgatan i det gamla industriområdet där allt för inte så länge sedan var Rörstrand ligger ett mysigt citycafé. Här serveras man mättande soppor, smakfulla sallader och fantastiska smörgåsar till lunch och ljuvliga bullar till fika. Med tolv oljemålningar och nästan grafiska blad har Thielska Galleriet en av de största samlingarna av Edvard Munchs konst, som finns utanför Norge.
Konstsamlaren Ernest Thiel i Stockholm var Munchs viktigaste mecenat under en period i början av talet och köpte de flesta verken direkt från konstnären. Fortfarande idag dominerar den norske konstnärens verk i den stora salen på Thielska Galleriet. Munch passade mycket bra in i Ernest Thiels smak för radikal konst och konstnärer som gick sin egen väg. År slog Munch igenom när målningen Det sjuka barnet gjorde skandalsuccé på en utställning i Oslo dåvarande Kristiania.
Flera tyckte att målningen var slarvig, ofärdig, men det fanns också kritiker som tyckte att han var en av sin generations mest intressanta konstnärer. Munch var skicklig på att använda sig av pressens motstånd för att skapa bilden av sig själv som en egensinnig konstnär. Skandalen, och andra uppmärksammade utställningar som följde bidrog till att öka intresset för Munch och för hans konst hos Ernest Thiel och andra konstsamlare, kritiker och konstnärer över hela Europa.
På Thielska Galleriet finns en version av Det sjuka barnet från år som Munch målade särskilt för Thiel, på beställning. Edvard Munch levde intensivt dessa år. Sommaren befann han sig tillfälligt i Köpenhamn efter att ha flytt Norge efter uppmärksammade slagsmål med konstnärsvännerna Ludwig Karsten och Andreas Haukland. Mitt i denna personliga kris skrev Ernest Thiel och bad honom måla ett postumt porträtt av den tyske filosofen Friedrich Nietzsche.
Idén hade väckts av Elisabeth Förster-Nietzsche, filosofens syster i Weimar, och det var hon som förmedlade kontakten mellan dem båda. Thiel ägde redan konst av Munch, men porträttet av Nietzsche blev början till ett ökat intresse och han köpte in flera målningar och ett stort antal grafiska blad. För Munchs del innebar det ekonomisk framgång och det sägs att Thiels intresse bidrog till att öka priserna på Munchs konst.
Thielska Galleriets samling berättar om den händelserika perioden i Munchs liv, med porträtt som föreställer både konstnären Karsten, filosofen Nietzsche och systern Förster-Nietzsche. Thiel ville fylla en hel vägg med målningar av Munch. Konstnären själv deltog med stort engagemang i planeringen och i urvalet av vilka målningar som skulle ingå. Motiven är tagna från vardagslivet och de människor Munch hade mött i den gamla hamnstaden Åsgårdstrand i Norge.
Edvard Munch har en alldeles särskild förmåga att välja ut motiv för sina målningar som egentligen är rätt så vardagliga, men sedan gestalta dem med monumentalitet och närvaro, så att betraktaren snarare kan få en känsla av förhöjd verklighet. Målningarnas upplösta penselskrift, de förenklade formerna och uppdrivna färgerna har inte bara till uppgift att understryka motivens känslomässiga innehåll.
De tjänar också till att ge betraktaren en glimt av konstnären bakom verket, en känsla för personen som hållit i penseln. Målningen Förtvivlan domineras av ett starkt känsloläge. I förgrunden syns en välklädd man som med nedsänkt huvud vänder sig ut mot ett dovt och bergigt landskap. Den röda himlen och det snäva broräcket känner vi igen från kompositionen till Munchs mest kända målning: Skriet.
Edvard Munch
Munch skapade ofta flera versioner av sina mest betydelsefulla motiv. Målningen Förtvivlan som finns på Thielska Galleriet är början till hela serien av ångestmålningar. Gränserna mellan yttre och inre liv tycks vara i upplösning. Konstnären bodde på Grand Hôtel på Thiels bekostnad, men reste dagligen till palatset på Djurgården. Munch utförde porträtt av de båda makarna; en oljemålning i helfigur av Ernest och ett grafiskt blad föreställande Signe.
Efteråt har Munch sagt att han inte blivit helt nöjd med porträttet av Ernest. Han menade att han bara sett nietzscheanen och inte lärt känna personen bakom masken. Det finns en halvfärdig skiss bevarad som bär spår av konstnärens temperament: Munch körde handen igenom duken i ren frustration. Porträttet av Signe är en etsning som renodlat intrycket av hennes person och med små medel skapar ett helt förandligat porträtt.
Betydelsen av konstnärens personliga temperament debatterades hett i det europeiska konstlivet under denna period — var det verkligen rätt att låta det subjektiva ta så stor plats? Munch-väggen på Thielska Galleriet är inte bara en hyllning till Edvard Munch, utan ett ställningstagande för alla de konstnärer som lät livet flyta in i konsten och som inte bara målade in sitt eget perspektiv, utan rent av sin egen närvaro i penseldragen.
I Ernest Thiels brevarkiv finns 62 stycken brev från Edvard Munch från åren — Majoriteten av breven och brevkorten är handskrivna kvitton för inköp av målningar och ett stort antal grafiska blad. Efter intensiva perioder i Lübeck, Weimar och Berlin, reste Munch våren till badorten Warnemünde för att återhämta sig. Där fann han en harmonisk plats att arbeta på och stannade i flera månader. Korrespondensen mellan Thiel och Munch från denna period avslöjar mecenatens viktiga roll i att möjliggöra Munchs vistelse i Warnemünde, liksom konstnärens resor till städer som Hamburg, Paris, Köln och Köpenhamn.
Edvard Munchs brev till Ernest Thiel har digitaliserats inom projektet "Hemmuseum som digitalt kulturarv" och finns att läsa på Internet Archive. Intresserad av våra bilder? Läs om bildförmedling. Prenumerera på museets nyhetsbrev eller följ oss i sociala medier för mer information om vad som händer på Thielska Galleriet!